På vakenvilan fick några fem-sexåringar lyssna till dikter. De bestämde sig för att skriva en egen dikt:
DIKTEN OM KÄRLEKEN
El och vatten blev kära i varann. …
Och då blev stenar och snäckor kära i varann.
Vatten kom på elen.
Elen dog.
Då blev elden rasande
för de var bästa vänner.
Då startade elden ett krig.
Då blev vattnet is för det blev vinter.
Då kom elden och gjorde sönder isen så det blev vatten igen.
Då blev vattnet kär i jorden.